min katt stryker sig mot mina byxor
vilka blir raka men luftiga 
känns som jag inga har
men vad gör det
när vi ändå känner varandra så väl
min katt stryker mina plagg
fångar upp ludd som blir till päls 
får mer kännedom för mina 
former och känsliga punkter
kan kännas som att jag tittar in i en spegel  
fylld med mjuk, positiv respons 
min katt stryker mina hopknycklade papper 
låter mig se mina svagheter för nu och då
vad jag tyckte var dåligt vid tidpunkten 
så jag vet vad jag behöver bli bättre på 
eller förstå att det egentligen inte var
onödigt att lägga tid på
min katt är ute på nätterna 
när jag är som mest kreativ
jagar mina tankar 
och ger dem senare till mig
lägger dem i huvudet 
blandas med andra 
för att uppnå sin slutliga form
tar sedan ut dem på tork 
morgonen efter 
stryker min katt
sätter allt på plats 
om något krympt 
drar hon bara ut dem
tills trådarna sprakar - färger skiftar till det ljusare hållet -
likt fingrar knäcks  
som någon glider ner 
från ett berg
och sätter klorna i
ristar gränser 
gjorda med syftet
att gå över och övervinna 
( )
döden
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar