min katt stryker sig mot mina byxor
vilka blir raka men luftiga
känns som jag inga har
men vad gör det
när vi ändå känner varandra så väl
min katt stryker mina plagg
fångar upp ludd som blir till päls
får mer kännedom för mina
former och känsliga punkter
kan kännas som att jag tittar in i en spegel
fylld med mjuk, positiv respons
min katt stryker mina hopknycklade papper
låter mig se mina svagheter för nu och då
vad jag tyckte var dåligt vid tidpunkten
så jag vet vad jag behöver bli bättre på
eller förstå att det egentligen inte var
onödigt att lägga tid på
min katt är ute på nätterna
när jag är som mest kreativ
jagar mina tankar
och ger dem senare till mig
lägger dem i huvudet
blandas med andra
för att uppnå sin slutliga form
tar sedan ut dem på tork
morgonen efter
stryker min katt
sätter allt på plats
om något krympt
drar hon bara ut dem
tills trådarna sprakar - färger skiftar till det ljusare hållet -
likt fingrar knäcks
som någon glider ner
från ett berg
och sätter klorna i
ristar gränser
gjorda med syftet
att gå över och övervinna
( )
döden
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar