tunneln i trapphuset

när jag har gått
flyttat ifrån
kom då ihåg mig
med ett hånskratt
sådant tryck från
magen
som kan slå omkull
en hel värld
sådan blick från
ögonen
som kan tända eld
på glaciärer
utan att de smälter
nej, nej
de tjocknar och täcker
stoppar om barnet
och säger godnatt
bättre tider kräver
kramar kavlandes till änden
backen ner
det enda mor tänker på är
spåren som grässet lämnat
på alla kläder
springer till tvättstugan
lämnar barnet naken
ståendes på tröskeln
kan inte hålla inne
all nyfikenhet