samhället utanför staden var 
ett ofärdigt dockhus 
vita vägar av papp vajade 
medan himlen var gråare 
inte lika många att lysa upp
karaktärerna var få och de 
gjorde ingeting som var
något vidare speciellt 
en möblering med utrymme att andas 
men samtidigt så tråkiga
så de kunde dö av det 
lättare att hitta lik
också lättare för dem att aldrig hitta 
en ny rörelse kring stillheten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar