hör regnet utanför
släpper min vikt
och höjer volymen
vill höra livet komma
närmare inpå
ta min hand
kyssa, sluka
visa mig vart dess
hjärta ligger
se allt passera
när jag hör det slå
slå ner spikar
hänga tavlor
sätta dit tiden som inte
har något alibi
stift nitat i
regnrockens krage
fast för evigt
minnet med
polishelikopterns strålkastare
lagrat
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar