6.12.10

policy

poesi - ett slags... eksem
man ska rodna under tiden
man skriver det, locka upp
blåsor till ytan som man
ska kunna spräcka å supa in
dess innehåll som middag
det ska klia i fingrarna efter
att få skruva upp korken
å släppa ut bakterier genom
att hosta, ta in frisk luft
återanvända, göra om till egen

en evig skola om/som lär ut
hur man på bästa sätt samlar in
livets kunskap, allt livet har att ge -
man kan aldrig ta examen, inte innan
man har sagt mest, format orden tills de
passar perfekt (med hur vi ser det, förstås - )

operfekta är
det perfekta

glöm ej,
glöm
inte det

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar