riv allt för att få någon som helst skillnad

tänker tankar för att tanka mitt hjärta med nya idéer och mål,

de är motsatser, så jag tror att det kan gå då de fylla varje hål,

men jag kommer aldrig till någon slutsats - trots att det är det

enda jag satsar på - utan stannar alltid kvar på marken - verkar

inte finnas några gränser, något stup där jag kan hoppa utför

lyckas aldrig komma under eller över, stannar alltid kvar på

marken så platt - de spelar samma platta för att få mig irriterad

och tappa kontroll, men inte är jag så dum, utan försöker

ignorera samtidigt som jag hoppas att den snart får ett hack så jag

kan få en springa att springa emellan för att komma bort, ett hack

som en grop på den släta jorden, där jag kan hoppa i, agera frö,

vänta tills mitt hjärtas batteri åter fyllts av kämparglöd som starta

branden av blodets känsla och puls, anlägga ny gata med nya hus