13.12.10

svampsök

jag har en tryffeltoffla
det är en grotta med diamanter i
diamanter som är övertäckta av jord
nedgrävda frön som väntar på att få ljus
i form av lycka, i form av min glädje att dem
upptäcka - det är som att väcka de döda å få råd
om vad man ska göra, hur man ska göra när man ska
ut på äventyr - jajamensan, här pratar vi om odysseus!

jag har en tryffeltoffla
bär den jämt å ständigt i mitt bo
den ger mig lugn å ro, får blodet mitt
att cirkulera som vargflocken får hjälp av
månen för att se vad det egentligen är som
de äter, får blodet mitt att räcka, hitta, åka den
rätta sträcka, nå tillbaka till hjärtat som är kroppens -
till galax - himlakropp, du må himla med ögonen när jag

säger att blodet
egentligen inte innehåller mycket mer än stoft,
men det skapar ett tryck oavsett
och stoftet är framtiden - för varje tryck kan jag
ta ett steg fram då den blivit klar
med en gångplatta

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar