du säger att
jag är barnslig, men akta tungan -
inte skriker jag ut könsord
å skiter medvetet, ljudligt i blöjan
fast jag kan
till viss del hålla med
om att jag är
barnslig - livet har trots allt bara
börjat, men sedan är livet
bara början - när livet är slut har
endast inledning på bok
satt sin punkt (. -
en föreläsning utan konstpauser
tynar ut till en raksträcka
belagd mitt i öknen -
vi kräver svängar, chanser för
egna funderingar, fantasier -
raster att hinna bygga innan vi
glömmer och står kvar med
endast grunden som utan vatten
betyder att vi gått på grund i
slutändan å inget betyder
bortkastat, precis som du har
långt kvar till papperskorg
när du spottar ut tuggummi på
gatan, lappar om den med
plåster fastän våra avgaser är
tillräckligt för att den ska
kvävas - .)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar