jag råkade repa lacken
repa skivan, så jag fick chansen
att komma in
emellan, innan partiet
med den medryckande melodin
tog sin början
pistolen - som meddelar löparna
när de kan springa - där
endast rök kommer ut, avlossas,
hjälper dem vandra på moln,
behöver inte snorta lina,
räcker med att sno åt sig en nypa
luft - strö över vaniljsocker
på kladdkakan - dina genomskinliga
naglar vara mina nycklar
som sättas fast i en knippa, binda
mina lungor samman, bilda
fallskärm - lossa skärpet, få mig att
kasta mig rakt ut utan
rädsla
håret resa sig av
lycka
reva ner tavlan
hitta
kassaskåpet bakom
innehållandes
ditt ansikte
-
fick chansen att se in i verkstaden,
du har annars lakan upphängda
som gardiner dragna för fönster
(för att du ska ge känslan av
drömmar när du rör vid en,
kännas som att man ligger
ned fastän man står upp)
repade lacken, repade skivan -
träskivan, fick en sticka, ett
bokmärke, ett chip fast i
mitt pekfinger - du fick mig
att lyda, fick mig att göra vad
du än bad mig
fortsätta att läsa där jag slutade
reflektera över det som inte avspeglar
xylofon, trampar hårt på stället,
höra vilken som man ska satsa på -
(fingrar) vägar som går åt olika håll,
ger olika ljud - desto större tal
decibelmätaren visar, desto
mindre skärpdjup - men
jag darrar när jag står i centrum, kan
inte vara den som meddelar,
informationen hackas
som gurka å blandas med annat som
om man gjorde någon jäkla
sallad - kan inte stå där
dit alla ögon riktas, borras igenom å
de pimpla mina sista fiskar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar