hans ögonlock slogs upp av en våg parfymlukt
likt håret på huvudet faller för vindens grupptryck,
varje strå skruvas som illaluktande disktrasor,
färgen ändras - matchar inte längre personen - kan
inte längre gömma sig i det höga gräset, blivit
avslöjad, måste börja tala sanning - de har makten
att avlyssna varje samtal då hans antenner som
ger alla signaler till omvärlden har lämnat över sig
hans ögonlock slogs upp av en våg parfymlukt
de var som en gammal dörr som knarrade när den
var menad att var tyst, då handen som tryckte
för att öppna tog det väldigt försiktigt - de var
kladdiga efter trånga tårkanaler, de hade sjunkit in
och lagrats i vinkällare genom djup sömn - hade
precis börjat att se bättre, hade precis börjat att se
det han ville se, börjat drunkna i sin allra vildaste
fantasi, i sin skönaste dröm när hans ögonlock
slogs upp av en våg parfymlukt, luften blev tätare
dörren i drömmen stängdes, springan av ljus
blev allt mindre - han föll och det fanns ingenting
han kunde greppa innan han nådde mark
bänken där hemlösa alkoholister brukade spendera sina nätter, men
bli utkörda på morgonen av parkeringsvakter - innan de
gick in i sin snusluktande bilar vars enda medpassagerare var en GPS,
som med stel och kylig stämma skulle skruva åt stämskruvarna för att
få det rätta ljudet - hitta den lättaste vägen till skattkistorna de var ute
efter, vilka de skulle tömma med hjälp av en nyckel - som de
skulle hålla med sina stelfrusna händer - skulle öppna luckan och få alla
mynt att åka rutschkana ner i en säck, vilket bli deras dagsverk -
"har du cigg?", sade hon rappt, väl märkt stressad,
som om hon flytt från någon, något
"... Jag? Nej, jag röker inte" sade den nyvakne
"Fan också" suckade hon uppgivet,
lutade sig bakåt och trummade med fötterna på
det smutsiga golvet, trumvirvel
utan slut - det fanns inget att sätta punkt på, de
grävde sig genom allt skit,
men hittade inget i närheten av skinande guld
han tittade upp på tidtabellen -
hade missat tåget
denna gång hade det inte varit
försenat
han tänkte: långt kvar tills nästa
går, jag kan lika
gärna börja prata med henne
kanske
tar mig dit jag vill snabbare -
man vet aldrig
med folk - eftersom de lever
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar