kort resa till rio

sitter här med

kaffe och mörk choklad

blundar, reser iväg

lyssnar på rytmens

rörelser - de piskande

kjolarna som

kramar om salsans frö

kräver värme för

att växa upp

över yta

en blomma att knycka

när den nått sin höjdpunkt

göra pilbåge av grenar

ta blomman som pil - den

kommer att visa väg

sitter här med

kaffe och mörk choklad

en orsak till att mina

tänder inte är vita sedan

första tuggan

droppen

för länge sen

men vad gör det?

"det var droppen" sade

de förut men inte nu, vilket

betyder att de har vant

sig och om jag ska

ha vita tänder

kan jag inte

äta av det som man kan

dö av och då svälter

väl man efter ett tag?

tar en liten resa till rio

varje dag, ja, man

behöver lite exotiskt för

att klara av att bära

tyngden som mörkret har

men, berätta inte

för någon

då diskvalificeras

jag på grund av

doping

och därefter bränns

på bål för mina häxerier

som de tror att jag

sysslar med, ja, de är lite

efter, förstår inte

de är ännu inte utvecklade

fullt ut

tror mig inte när jag säger

att jag inte är någon

terrorist

de blir rädda bara de ser

på mig, eller hör min

röst

undrar hur jag

kan vara före när jag är

gammalmodig

men det förstås: historia

väger tyngre än

det som ännu inte finns

min byst kan jag

blåsa upp, medan deras

klot knappt

sitter på

plats

mina kan jag styra helt

sudda ut vissa delar

om jag vill, fokus

på något annat

gå in i bild och ändra

vrid - istället för

slag, en kyss

sluter fred

även om det i verkligheten

inte fungerar så

kan man alltid försöka, för

att se om den kan

överträffa

sig själv

som dessa stunder när jag

sitter här med

kaffe och mörk choklad, det

är då jag skapar

dimma, som de på dansgolven

dansar igenom

blundar, lyfter, allt utanför blir

mindre, tar en

titt närmare

kärnans

inre