mitt yttre mitt inre å
jag kom på mig själv att jag
tänkte att livet är en
himmel som sjunker å hjälper
havet upp på fastlandet
för att trampa ner det i gyttjig
botten och känna sig
mäktigare, att ingen är starkare
att havet får kläder och en mask -
en utsida, blir en varelse
som är mäktigare än människan
jagar och dödar oss, äter
oss till frukost, lunch å middag
precis som människor äter
djurens hjärnor, hjärtan, lungor å kött
inte längre förstå, inte längre känna
inte längre kunna andas, öppna
dörr för själ som genast
springa ut och aldrig
komma tillbaka...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar