ögat inte uppfatta, men det
hela tiden gå ifrån oss, stege upp
någon före sparkar rakt i
ansiktet - faller nedåt till starten
livet är hades - inget arbete
kan någonsin slutföras, man måste
ha rutiner för att lyckas, som
de kallar det - men lycka är endast
yta, man kan inte gräva i någon
känsla, tänka för mycket, för då
övergår det till sorg, när man förstår
att det inte finns någon korg med
upphittade saker, att dåtiden inte går
att ta tillbaka, att det enda vi har
är sekunden som vi hela tiden jagar
att aldrig ge upp, klättra högre å högre
lära sig av sina misstag på vägen
tittar ner - men, allt är plötsligt så litet -
ser inga detaljer, glömmer - återgår
till den oskuldsfulla sömnen, enda dörren
finns ingen mening att vänta på pusselbiten
finns ingen möjlighet att den bara
skulle komma och visa vägen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar