detta är en brygga som brygger kaffet
för att hålla dig vaken,
detta är en brygga som dina ögon går
på, tar ett steg längre
in efter varje blinkning, blir lika brun
som dess trä då du ej
längre komma ihåg den värld som du
målat upp; det levande
ljuset slockna, men fortsätta smälta,
du sloka, men hålla
huvudet högt, inte bildligt, men din
inre törst vara regnet
som falla från skyn likt ditt svett på
din hy som är av kött,
regnet som först kom från marken,
värmen pressade ut
å bildade moln som kudden du sover
på - dessa rader är
en stege upp, men du läser nedåt,
du smälter in, men
dina ögon får ett större värde än förr
dina ord tycks sträka sig så långt. som om varje ord är en egen berättelse. och det målar så tydliga bilder i mitt huvud, på min hjärnbank.
SvaraRaderasv: tycker om att höra vad du tänker. ibland är det så i närheten av vad jag tänkt att det skulle kunna varit samma likasinnade tanke. ibland är det så olikt att det skulle kunna gälla någonting annat. ibland någonstans emellan.
jag tycker också om regn. ibland. tycker om doften av det och hur det låter mot fönsterrutor och plåttak. eller hur det känns mot huden när man är på rätt humör för att kännas vid det.