30.6.11

karateslag

solens reflektioner mot vattnet
presenterade sig för ögonen
som ett delat hav

han tog handen och gick stelt,
med krökt rygg, över till sidan
med konstraster i stället för en enda röra
av alla möjliga kryddor; blivit
för tätt för att orka röra runt

brännande tårar
nedför allt mer svala kinder -
varje ryck snyftningar orsakade

utgjorde rynkor och sakta
föll hårtussar
vilka kom
att täcka
mattan
som
brandens lågor blev de nya
träden i skogen;
visade hur man når himlen

1 kommentar: