16.4.10

*

allt är så knepigt
alla måste knipa igen
om någon säger något
angående händelsen
så blir denne en
föraktad ovän

allt är så lömskt
inget är sant
man känner vad som är
rätt och fel
men vågar inte
tända på och
låta de andra äta de
brända korvarna till
lunch

allt är så meningslöst
vart slutar det
varför följer man med
kan inte jag få vara
en asterisk
någon betydelse som
gömmer sig vid kanten
medan de andra går
förbi

tror att jag ska
börja leva
i celibat
men samtidigt
sluta tro

vad det nu finns
att tro

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar