ett vimmel av gröt
små risgryn
nedtrampade frigolitkulor
smyg hastigt
fram
tårna knäpper fingrar
håller takten och den
torra grenen
som bryts är
cymbalerna mot öronen
väckarklockan skrikandes:
det är dags att
vakna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ah, känslan av morgonens stress.
SvaraRaderaExakt. Min vana är att vakna 20 minuter innan första lektionen, vilket leder till att borsta tänderna, klä på sig och rusa iväg. Tar visserligen bara 10 minuter att gå (snabbt. Som nästintill blivit mitt vanliga tempo)
SvaraRadera