innan de har satt sin fot på dess mark;
de planerar allt i sina huvuden,
och har därav inte råd med överraskning,
för då rasar allt ihop och de vet
inte vart de ska ta vägen någonstans
tror att de knuffat ut själen ur kropp,
äntligen befriat fjärilen från ram,
kan nu vika sina vingar över dem utan
några som helst problem; dock
är det helt fel, för de själva är ännu
kvar och kan inte få tag på
livet innan sidan är riven
och de tvingas hoppa över för att
komma dit man ska vara,
de har börjat att planera
för morgondagen innan de har levt klart denna,
tänk om de dör i sömnen,
då är det som om de har
jagat kannibalen, sprungit om
sig själva, ätit inifrån
utan att
någonting känna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar