26.3.11

mi mare

du är den som flyter fastän du slutat simma,
jag kräver dock att du fortsätter massera,
snurra skivorna även när de tagit slut;
inte ens tystnaden står stilla -
om du slutar, vart tar då
sammankopplingen vägen? glider ifrån lite
för långt - ser inte, hör inte, går in i varann,
men känner inte utan fortsätter som inget,
som allt har passerat, men att vi fortfarande
finns i form av kometer svävandes i kosmos

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar