2.0

min andra morgon för idag
ljusare perioder närmar sig och
jag börjar kunna koppla av

möter dig alltid halvvägs numera
ser slutet på mörkret tidigt
hur du inte kan hålla dig för skratt
jag behöver inte oroa mig
utan gör detsamma, käkarna slutar
spänna sig, slutar värka
och jag kan säga att jag älskar dig
utan att tänka över vad
som är rätt och fel, första gången
jag upplever att någon
tycker och känner likadant som mig

snart kan jag inte längre sova
bilden i ett av minnets många fack
dyker hela tiden upp
bilen med de starka strålkastarna
som kom mot mig och
inte visade tecken på att stanna
föraren tvekade aldrig
uppspärrade ögon, aldrig slutna
inte en hundradels sekund
krockade med mig
och det är vad jag gillar med dig

förut ville jag dö ensam
ensam i ett vitt rum
men sedan kom du med
färgglada blommor
plockade från utkanten
av en smutsig väg
och nu vet jag inte hur
gammal jag är
-
kan inte hålla reda eller tänka
på annat än din klänning
som blev täcket för vår dödsbädd