hon skulle behandla honom
som han behandlade henne
gick nedför trappan som ledde
till den annars ignorerade vinden
hade sällan främmande, kände
alla som var där väl
från råttor till prylar övergivna
rostig dolk kramad så hårt
svett delade gruppen
enskilda droppar tog nödutgångar
fingrarnas små glipor
springor i knuten näven
armen längs kroppen
skaftet riktat bakåt när hon gick framåt
skulle banka i marken
precis som om hon ville bli hämtad av djävulen
knackade på hans dörr
och väntade
rostig dolk mellan hans två skulderblad
han betett sig likt rostfritt stål, uttryckslöst
nu fick han känna vad aldrig uttalad smärta var
första gången på länge började han blinka
såg han i syne? hon sade:
diska alla hemligheter och lögner du gömmer
jag vill veta vad som tagit till dig
jag vill veta om du fortfarande älskar
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar