hatkärleksrelation

jag har en hatkärleksrelation
till sådant som inte finns
men ändå är här
antingen går det inte att höra
se eller ta på - så långt ifrån
men det känns precis som
mördaren andas i nacken när
man går hem en sen, kall kväll

orden - fordon
hur är kvalitén på var och en?
vad har de för årsmodell?
kan någon segla jorden runt?
är de tama, eller gör vissa vad de vill?
de är tysta och små
ser ut som oskyldiga gosedjur
sitter stilla, förvirrar om man
tittar länge och försöker förstå
deras ögon borrar sig in i systemet
byter sladdar, ger order om
att jag ska lägga mig ner i sängen
resa iväg mitt på dagen

musikaliska instrument
trumpetens ton
inte ens närvarande när
man spelar själv
verkar som den studsar
mellan husen i
new orleans medan man
står i källaren
får inte följa med, den
ser inte mig
hör endast mina tankar
och de är
för närvarande i denna
värld

en hund med en leksak, måste gå fram för att ta den
för, nej, den kommer aldrig fram själv
och när man kastar iväg leksaken springer hunden iväg
och kommer aldrig tillbaka, utan har den
för sig själv

jag har en hatkärleksrelation
till sådant som ingen riktigt vet någonting om
jag vill testa människans gränser
hur långt jag kan nå, hur hårt jag kan jobba
för att vidga mina vyer
slå sönder fönstret till en annan sida
prova på ny levnadsstandard
bli kallad förrädare av vänner, fastän det var de
som inte vågade

finns2viljor
den ena är rädslan och
den kan ta mig
längre
hatkärlek
bråk mellan två stycken
en publik står i en cirkel
jag finns i mitten
slagen går igenom, tar delar
det glädjer mig att jag
kan bidra