20.6.10

solen skiner

solen skiner, hela tiden
huset brinner aldrig ner
minnen finns kvar från individen
trots att man inga ting från denne ser
tar tillbaka gårdagen
då tempot dämpades, bromsade in
spåren efter hjulen på grusvägen
varje persons unika hand skakandes
goddag till en evighet

askan är vad som flyger med blåsten
motvind ibland när du går
undrar om du gråter, men
du säger att du har fått något i ögonen
inget annat, inget mer

solen skiner, hela tiden
men emellanåt kan det vara svårt att se
känna, eller tänka på när annat är i vägen
mycket, för mycket av allting
moln väger inget, men tänk längre än så
tänk på vad som finns i
solen skiner, hela tiden
även när vi tror att den gått ner
hur kan den dyka, när det är vi som snurrar
åker bergochdalbanan uppochner
det är livet, finns ingen som är stark nog att ha
rak rygg när man står under en lång period
eller går uppför den branta trappan
med de små trappstegen

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar