solen skiner, hela tiden  
huset brinner aldrig ner 
minnen finns kvar från individen 
trots att man inga ting från denne ser 
tar tillbaka gårdagen
då tempot dämpades, bromsade in
spåren efter hjulen på grusvägen
varje persons unika hand skakandes 
goddag till en evighet 
askan är vad som flyger med blåsten
motvind ibland när du går 
undrar om du gråter, men
du säger att du har fått något i ögonen 
inget annat, inget mer
solen skiner, hela tiden 
men emellanåt kan det vara svårt att se
känna, eller tänka på när annat är i vägen 
mycket, för mycket av allting
moln väger inget, men tänk längre än så
tänk på vad som finns i
solen skiner, hela tiden
även när vi tror att den gått ner
hur kan den dyka, när det är vi som snurrar
åker bergochdalbanan uppochner
det är livet, finns ingen som är stark nog att ha
rak rygg när man står under en lång period
eller går uppför den branta trappan
med de små trappstegen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar