fettet jag bär är likt en älskad ring
kramar fingret, vart jag än går
en blyg dotter bakom sin mor
men egentligen är det dött kött
något jag utan vidare kan rensa bort
kommer antagligen inte kännas någonting
endast lättnad, lättare att andas in
lättare att komma närmare andra
och deras benmärg
få håret att resa sig
och kunna stå kvar
stadigt i en
kraftig vind
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar