de sitter runt ett runt litet bord
vid ett hörn och viskar och fnissar,
kommenterar kvinnan befinnandes på
andra sidan rummet; de tycker att hennes
klädsel är otroligt konstig, men är det inte de
som är lustiga? de lever in, medan hon lever ut -
är det inte konstigare att fylla sig själv med jord tills
man kvävs, aldrig släppa ut åsikter eller idéer på riktigt,
bara hålla det hemligt fast man innerst inne vill ge utlopp
för dem - egentligen inte ha samma kläder och humor som
alla andra runtomkring, utan faktiskt vara någon man ser är
"hon"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar