Han sitter längs bak
I bussen
Blåser såpbubblor
Och spräcker dem
För att dricka luften
Och förbi se
Lusten av att
Passa en tid
Allt är
Lika långvarigt som
Ett sår blir varit
Om det inte tvättas
Och
Varas under en
Pappa
Ers nåd
Biter som
En fil bearbetar en
Nagels kurva
Lång som tjock spelar
Ingen roll om
Lusten är bullra och
Tjuta
Som bussen accelerera
Stannar och öppnar
Gnisslande dörrar
In
In
Från cigarettröken till
Avgasens krök vi skapar
Lika mycket orenad luft
Som löken skapar drama
Och tårar
Vi önskar att vi kunde
Våga
Låna lite-lite
Syra på liter
Heliumballong på diametern
Flyg upp i högt register
Utan olagliga finesser
Endast delikatesser för alla
Passagerare tills
Bussen krockar i reningsverkets
Kontor för du kan ju tro att
När man går ut
Så ser man graffiti som skriker
Tills alla färger är slut
Väggarna är gallret på din bur
Hur var vi
När vi var ni
Satt vi på bussen för att
Åka någonstans
Något planerat
Var allt i balans
Eller var då som nu
Omöjligt
Eller hur
Jag minns en hektisk tid
Den sprang som en brasa slukar liv
Brasa som händelserikt, lärorikt, mycket
Fik på kanten
Alla åt kladdkakan neddränkt i kaffe
Men vem vill inte doppa
Frihetsbarnet i dopet
Korsordet söker något lodrätt
Dags att ställa sig upp
På ett eller annat sätt