Jag mår som naturen somnar in

Jag känner mig som
En å som ryter
Som en blomma som
Står emot
Vinden som tjuter
Som en snöflinga som
Smälter lika fort som
Den nuddar marken
Som trädet som huggs
Ner för att användas
Till arken
Den som ska pressa
Samma å
Som kände frihet då

Jag känner mig som
En äng
Blomstrar lika mycket
Som det faller regn
Lika mycket som jag
Sover i min säng
Och drar över täcket
För att växa i längd
Släcka dagen
Vila mig vid räcket
Och falla ner
Ner-Ner
Ner
Månen är den enda som
Är vaken
Den enda som ger
Ljus
När jag sover
Sover
I ett släkt hus
Huvud
Hur vandrar udden
Normalt
Utan att utgöra stenras
Vasen målas
När drömmen vågas att
Antas
På en bräda på ett skepp
Hoppar jag ut
Och simmar till ett annat
Land
La La
Nog med dans
Solen är stjärnan över skyn
Ingen horisont finns när
Du rakar dina ögonbryn