Som
Randens omväg i nuet
Var det ingen genväg
Alls
Att göra allt
Utan att tänka
Svänga om utan att blinka
Som
Skogen var skjulet
Till förvaring av allt som
Inte var ägande
Lånade vi
Inspiration för att slå
Läger i hinken
Av svamp och bär
Slå ner oss
Om och
Om igen
Vi vill bli skadade för
Att lära oss om våran
Kropps mönster för
Att sedan
Byta
Bryta
Rita om
Randen ska svänga
För att hitta ringen
Som är gränsen till
Koppen
Drick upp och
Lossa sedan på proppen
För att börja om
Med de eviga loppen
Av alla känslor som
Aldrig lyckas nå toppen
Men som ändå känns
Som en kniv skär upp bottnen
På påläggets lagring