22.11.10

stålar av blod

allt går åt helvete
vill du följa med?
det är nyttigt att uppleva
för har du någonsin varit
med om en riktig vinter?
när det är så kallt
att huden inte kan spricka
utan fryser, stelnar

allt går åt helvete
hörde du inte lätet?
ett lok som tjöt, kalla vindar
som röt - tiden sprang förbi
och vi gjorde ingeting - stod
bara här - snart lär vi
få se hur allt framför sjunker
likt en rutten bro
smulas sönder vid första
minsta beröring

allt går åt helvete
på gott och ont
det är ingen rolig resa, men
man kan alltid lära sig något
det värsta är vad som hjälper
choken är vad som
får oss att göra läxan utan att
blinka, bryta grenar

2 kommentarer:

  1. sv: Du har så rätt i det du skriver, säger. Ibland använder man liksom ord utan att riktigt tänka igenom dem..

    Den här kändes tung på ett sätt.
    Men så träffande. Träffade mig.

    SvaraRadera
  2. egentligen vet jag inte vad det kallas, att vara besatt vid något oväsentligt, eller bara besatthet. ibland tror jag lite att numret tusen kommer hjälpa mig, även fast jag vet att ingenting hänger på just det.

    Dina ord berör mig, det känns och jag känner. Du skriver annorlunda, vackert, på ett ganska dystert sätt. Men himla fint.

    SvaraRadera