I am a soil to seed
you put a spell on me
saliva drops like
them heavy bombs
my mouth turns
to ruins, but it's just so
you can build it up
paint it in your style
your touch
otherwise it will be
passé, dated
before it's finished
will never be
able to reach the skies
(again-again-again
ain-ain-ain-ain-ainnn)
Kanske, man kan bli besviken på allting. Visserligen har jag inte träffat dig, jag har inte sett dina vardagliga rutiner eller hur du pratar. Men inte heller känner jag någon vars enda intresse är konst, eller som skriver så där speciellt, eller bara verkar så där otroligt intelligent.
SvaraRaderaDet beror väl från människa till människa vem man tycker är intressant, kanske har man olika yttre beroende på var man är också.
Jag fick en klarare bild av dig, kan jag tänka mig, och i ärlighetens namn gör det inte dig till en mindre intressant människa, snarare tvärt om.
SvaraRaderaJag vet egentligen inte hur stor rätt jag har, eller eller vad jag ens ska svara på det här. Jag menar det är ju du. Hur du är.
Vi är lika det där med nätterna, och att lyssna på musik. Skriva också för den delen, även fast det mesta blir nedskrivet i skolans anteckningsböcker där ingen ser (eller behöver/borde se) vad som står där. Det är mest för att skriva som det blir skrivet.
Och att prata gör jag för mycket, jag säger varken vettiga eller fina saker, jag mest pratar för att synas. Så speglar sig min osäkerhet inför mänskligheten i min närhet. Jag pratar för att synas, men ogillar när de ser mig. Dåligt lyssnare är jag också, huvudet fylls alltid av andra tankar, lite så där om varför jag ska vara på lektioner och lära mig saker när jag inte ens listat ut vad livets mening är.