3.2.11

ill/us/i/on?

och det är vita ränder likt tänder,
som när mina fingrar drar över min andra hand
och får hyn på den bli vit för en stund,
för att det hela sedan tyna och gå tillbaka till det
som för en sekund sedan var
precis som när man skriver i sand, när man börjar
på andra bokstaven, har den andra
försvunnit, sanden inte orkat hålla upp, fallit ner
i grop, åter fyllt till jämn nivå
och det är vita ränder likt tänder,
bara helt vita i början
sedan går det utför,
kan inte övervinna solen, är likt
glödlampor som blir
allt gulare innan de
slocknar helt och lämnar över sig
till natten

1 kommentar:

  1. Åh, spännande! Jag skulle läsa din bok eller diktsamling om de kommer ut, verkligen. Jag skulle verkligen gilla det, då jag gillar det du skriver nu. (och jag gillar mer att läsa på papper än på en skärm). Dessutom är jag lite nyfiken på vad du heter helt allmänt... kanske av liten betydelse, men ändå...
    Om jag ska vara helt ärlig så är jag mer fascinerad av dikter just för att man måste läsa de så mycket noggrannare än de flesta romanerna och tänka igenom dem. Men sedan beror det ju såklart på vem som skrivit romanen och handlingen i den.
    Får man någon tillgång till den när den är klar då?
    Haha, om jag ska vara ärlig så har jag en dröm, ja en dröm, om att skriva och ge ut en bok i mitt liv. Och det ska jag också uppnå. När jag kommit på den lagom perfekta handlingen...

    SvaraRadera