bloddroppar mörka som jordkokor -
fall, fall, plantera min peppar,
få maten inom mig att studsa ut -
låt mig växa från här jag stå,
så jag inte lämna mina rötter och
mister min person, men ändå
lyckas färdas över hela denna jord
för hur jag än växa,
stillheten bytas mot fart,
hur jag än växa, jag
utvecklas, komma fram -
för även om min person blott är en
blank sida så är platsen emellan
fram och bak fylld med tecken som
kommer att framträda om man
arbetar med den, masserar, jämnar
ut, träna på sina svagheter och
det blanka få ljuset att studsa tillbaka -
idéer bollas tills de
slå igenom, båda sidor
koppla, det hela
förstås av allmänheten
bloddroppar, ett finger på varje sida,
trycka ut det sista, så man kunna
gå vidare, inte titta bak, då man där
vara klar - mogen, men ännu ett
barn med tanke på stor nyfikenhet
att undra, vilja upptäcka länder
man aldrig varit på, hört talats om
från insidan ut, känna
sig hemma vart man än gå,
sätta sin fot - se rakt
in i ögon, utan att blinka
...en endaste gång
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar