ett golv som lutar nedåt så alla kan se utan
att det är något som stör och hindrar från att man
fulländat kunna sjunka in - skillnaden är att
filmen är verkligheten (ett band som rullar,
kommer någon gång ta slut) och att de som tittar
lever i fantasin (oändlig, expanderar likt rymd med
erfarenhet; desto mer man vet) - det vita pappret
bakom är som ljuset från projektorn vilket
lyser så filmen ska kunna ses, i detta fall är
det dock där deras tankar skrivs, deras tankar som
kommer i samma ögonblick oskyldigheten
speglas mot den vita lögnen som under ytan är mörk
jag som biografmaskinist får ta del av det som skrivs,
varje droppe av blod, svett och tårar
och desto mer jag vet, desto mer jag lär känna, desto
mer kontroll kan jag ta över dem,
vilket göra så de någon gång inte kommer att kunna
ta sig loss - utan jag tryckt ned dem
så de tvingas se och hjälpa mig att reda ut vad som
är meningen med liv - de kanske
har svar då de kommer från en helt annan planet (?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar