sade att jag ännu var ett barn
som behövde mjölk för att växa upp och
bli värdig hennes röst som är
likt en vind - mjuk, men ändå kapabel att
knuffa omkull - det psykiska
vinner alltid över det fysiska
bli lika tät och stadig, åka in på samma fil,
fila nagel tills vi komma tätt
intill, slå ifrån, bort från kropp och börja
det riktiga liv som flyter så
nära tid att det är mest tidlöst, krita smälta
in i tavla, kunna uttrycka sig
med tystnad, visa med kropp,
med sitt ansikte - mellanrummet mellan
spegel och ansikte försvinna,
boken läsas ut, början och slut slutas,
kappan knäppas och man i
regnet av bokstäver gå ut, fånga för att
skapa ord som inte finns,
men som känns allra mest
hon låg på sängen med vänster arm
som en krokig gren
över huvudet och höger med dess
hand i håret - hon öppnade upp sig
för mig, såg ut som
brösten satt ihop med armarna,
som om de var trädkronorna till
träden och fingrarna
var rötterna, precis som om de var
uppochner, att rötterna var grenar
utan löv, uppe i skyn och skatten var
gömd, nu, första gången visad och då
endast för mig, speciellt, utvald för
ett uppträdande som krävde många -
hon har många i sig - jag sög ur av ren
törst, bevis på att jag behövde tröst,
men mina tårar nu redan slut, bäst att
jag åter går ut och möter henne - hon
får mig alltid att släppa allt, vakna upp -
träffar okända nerver
när hon visar sidor hon aldrig visat
förut, en bok som jag läser febrilt,
men som aldrig tar
slut, en sida kan vara som tio, likt en
sten med tusen myrgångar under -
oändligt likt rymden,
stjärnor som skäl att fortsätta leva -
åh, du mörkhyade kvinna,
de kallar dig färgad
och visst är du en målning,
värd att skiljas från
oss människor - du är en
gudinna -
du är den stilla natten,
full av mognad, gör mig lugn,
kan andas ut all luft jag har utan
att bli yr, uppleva motsatsen -
allt blir klarare, känner
samhörighet
med mörkret, låter
mig tolka, ingen är fel, skulle
kunna säga neger, om jag skulle ha
lust, men då skulle jag begränsa
hennes kapacitet,
rama in
henne i ett ord, tvingat
att stavas och böjas på ett viss
sätt, förstöra det vackra, speciellt
när det är medfött, fött vilt,
gjord för att bli rik på
kunskapen
om oss, kunna guida oss
genom livets sorg,
för lära oss att uppleva den
högsta lyckan det
finns, som alltid funnits
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar