hon älskar lukten av kaffe, men hatar smaken - vad
som är på mark och vad som är i luft är inte detsamma,
ändrar skepnad,
försöker att lura - hon tycker att det fyller tomrummen,
gör så det känns hemtrevligt, fastän hon kanske
aldrig varit där lukten är, men om hon smakar känner
hon sig genast
fängslad och vill därifrån direkt, innan de har henne i ett
järngrepp och tvingar henne att leva genom en
lista som radar upp sådant hon ska och inte ska göra
finns inget man måste -
alla har rätten till sitt liv,
varför finns det då något
som man får och inte får?
lever livet bäst,
om man är sig själv
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar