9.2.10

En dag är ingeting
En natt är desto
Mindre
För att bli den du
Vill vara
Måste du spilla
Kaffet på den
Vita duken som är
Broderad för hand
Och allt som man
Däremellan
Finner
När pinnarna slår
Mot varann
Gnistor av rester från
Ett berg som sprängs
Stenflisorna så vassa
Att de skär av
Kinderna som skäms
Famna en lyktstople
För att få tillbaka värme
Och bli lika
Smart
Som en man
Tror
Att han är
Innan han ger sig för vika
När han märker att han har
Fel
Tillbaka till skuggorna
Tillbaka till mörkret
Det tysta mörkret där
Sanningen ligger och lär ut
Vad som är rätt
Misstagen är lätta att fixa
Bara man är villig nog att
Samtycka samtidigt som man
Söker efter sitt egna sätt
Att säga och tänka
Vara genom det du gör
För att bli det som du nu
Vidrör
En smutsig klädhög
Med en duk i
Tvättar bort det förflutna
Som vi lärt av
Det finns alltid nya hinder att
Gå igenom för att finna
Nya svar

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar