Industrin brann av vardag 
Allt baserades på rökens 
Obehagliga syn 
Var detta det 
Som vi hade framför oss 
Var detta det 
Som vi tog med oss till 
Nästa 
Station 
Industrin tjöt av flykt 
Vi hade visst alla drömmar
Om att få 
Resa bort genast 
I ett knyck 
För vi kände det vi tycktes se 
En himmel 
En himmel som höll på att 
Falla ner 
Industrin stod på sina bara knän 
Den bad under den mest
Fungerande dagen 
Allt som var perfekt var 
Operfekt 
I dessa lägen 
Ingen visste vart de skulle ta vägen 
Vad skulle de göra nu 
När allt fungerade som det 
Var sagt 
Alla hoppades att en 
Svart katt 
Skulle gå över livet 
De ville bli rivna i otakt
För att känna frihet
Av oplanering  
De ville aldrig mer veta av 
Plantering i deras 
Stad
12.2.10
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar