Tungan mot
Havets hy
Den böjer sig
Som en rutschkana
Vilket lockar fisken
Som vill vara den näste
På tur

Hunden blöter skägget
Och stråna vajar som
Vassen som står
Vid havskanten
Klipporna är benen
Och de rasar sakta
När hunden backar

Desto längre
Hunden går
Desto lägre
Blir klipporna
Och stenarna
De
Krossas till sand
Som rinner ner
Till svarta hål

Snart måste hunden
Dricka igen
Snart måste hunden
Ta sprutan med
Vätskan som gör så
Att allt pulserar i en
Acceptabel takt
För att hunden ska
Kunna leva som den vill
Så den går trött till skålen
Och öppnar munnen
Låter alla små barn till
Sandkorn
Åka ner
För det är minsann
Slutlekt för idag

Hunden ställer sig och
Bygger upp klippor som
Batterier laddas
Den vill stå högst upp
Som ett geni dör tidigt
Och görs till staty
Även om man inte fick reda på
Vad som skulle kunnat ha hänt
Om denne hade fortsatt levt