Grenar som galler
Mallar som detaljer
Av tunga tankar
Riv sönder allt
För att granska
Vart vi är på väg
Skippa all grädde om
Du vill bli lärd
Och endast ha plats
För kunskapen som
Hägrar i brunbjörnens
Tjocka päls av barr
Från träd
Du kunde
Se mig rädd
Jag visste allt som
Skulle hända
Hemskt och varenda
Människa
Höll mig med
Jag slog dock ifrån när
Jag kände att jag var
På väg
Ner i vattenrännan
Jag tog mig till känna
Och vad jag förstod
Tid är till för att göras av
Med medan den finns
Inte för att stanna och planera
Så att allt blir som en hinna
Av vad som kan bli
Vi vill förbi
Det fallna trädet som
Fallit över vägen
Men gå då ut ur bilen och
Strunta i den
Gå i skogen och finn dig
En ring
Att krama
Björnen är mer än snäll
När den inser att man inte
Tror att den är en fara