En skugga skimrar av
Sanning och kedja
Åh du
Gravitation
Varför måste du
Hålla fast oss
Kan vi inte få
Flyga fritt
Som vi fick springa
När vi var små

En skugga försvinner under
Den mörkaste timmen
Åh du
Måne
Lys upp mig
Rikta strålkastaren hitåt
Jag vill se mitt svarta hål
Så att jag kan slänga
Allt mitt skräp
Utan att skräpa ner
För alla andra

En skugga återfinns i
Det finaste rummet
Åh du kära helg
Du får mig att
Slappna av med
Alla mina muskler
All damm från alla kanter
Som kroppen har
Dalar och rullar ner
Till golvet som blir
Ett molnhav för
Veckans början och slut

Är jag två Är
Är jag två Där
Där golvet Ligger
Ligger golvet Där
Där jag står
Är ljuset min framtid Är
Mörkret min bakgrund Är
Skuggan jag för tio år sedan Är
Skuggan jag för tio sekunder sedan Är
Skuggan jag för tio hundradelar sedan
Kommer jag att tyngas ännu mera
Desto längre allt går Desto
Desto äldre jag blir
Så när allt lossnar kommer jag
Flyga upp så snabbt
Att jag krossar
Ozonlagret där det som tjockast är
Är låsta dörrar öppna
För alltid när de slås in
Kommer skuggan att brinna för att
Framtiden är så långt fram
För att så mycket är på väg
För att dåtiden inte kan stå upp mot
Den nya världen som
Som är utanför allt
Allt det här
Här