stenbock

bokstaven j i mitt namn kan tolkas som en bock

en lärare har rättat mig och det är så mycket

som varit fel att jag inte klarat mig

det ser ut som att jag bockar, men jag tittar

endast ner, lönar sig ibland då jag får syn på ett

eller annat mynt, runt som en scen

ta fram min monokel, gå igenom flera lager

innan man kommer fram, säkrare att det blir rätt

fråga alla roller i pågående pjäs vad

de tycker och sedan fråga mig själv, se om vi

ska fortsätta eller välja att gå i en annan riktning

svänga om, men inte

ta ett enda danssteg

bokstaven j i mitt namn kan liknas vid en lie

jag går på glasbiten, den tunna utan

någon grund, fiskar i havet som aldrig töms

han är liemannen, fast med en

machete - hugger av allt, som står i hans väg,

på mitten - för när man inte ser någon

fortsättning, fast man antar att det ska vara,

är det oändligt ända in i fantasin

och det är där vi alla

en dag hamnar...