5.1.11

den hemliga adressen

texten är ljus, det är så starkt att
det går över sina ramar
och jag kan inte tyda en bokstav

en blodådra krossad, blodet över
hela mig forsar, det är
något som jag måste göra, något

jag kan dö för
för att lyckas utföra
det är något som
betyder mer än vad
man kan säga

från insidan till utsidan
från insidan till utsidan
försöker tyda den hemliga adressen
med mina fingertoppar vars
avtryck liknar vad en borrmaskin gör
mot en vägg - vill att allt jag
rör ska fastna i mitt minne, för ett
ögonblick kan förvridas tills
det inte längre är detsamma och jag
vill inte ljuga, jag vill sätta
fast spiken och hänga upp en tavla
med den rätta bilden - men
hur kan jag veta om det stämmer? det
är vad jag försöker med nu
sila fram guld, se igenom glimtar i
ögon, skala tills jag hittar
frukten som går att äta

det är som att känna på gitarrsträngar
kladdiga efter handsvett,
sidan mot brädan är det som istappar
mot vägen och jag går där
under frivilligt
väntar på höstacken i nålen att hugga
mig i hjärtat, sy mig koftan
som kommer från min insida, göra den
synlig för de andra, göra
den verklig...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar