ett steg före_

vi dansade tills vi föll i morgondagens famn

och den gungade in oss i en rytm som

fick våra fötter att komma bra till så vi fick

lagom avstånd för att kunna hoppa

över till nästa sida, innan den vi var på revs

bort, innan almanackan bytte blad -

bladet vissnade och sjönk mot mark, vi som

levde högt skulle inte överleva om vi

inte fick ta del av dess frukt som satt där vi

var, så istället för att göra om tog vi

chansen att ta tag i bladet över - handlingen

satte sig allt starkare desto mer vi

läste, så den orkade oss då vi nu var en del

av den världen