ljuger för mig själv tills
det blir en sanning och jag
inte längre kommer på
hur det egentligen var, tänker
att alla svar måste finnas på djup
att kornen måste vara delar
av något stort -
en sten, komet som kan berätta hur
vi kom till, men i själva verket
finns allt framför
mig, på något sätt, men jag vägrar
inse, jag är en mes som inte
vågar ta steget
fram och försöka knäcka ägg själv,
men jag ska börja gå upp med
tupp och sköta
min egen cykel istället för att följa våg
ska jag följa sol
som bör visa allt, om jag inte
tar fel...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar