ger dem försprång, kommer ändå kunna jaga ifatt
kan vara bra att de känner att de kan
något innan jag lyfter på min hatt och duvor flyger
ut, lämnar över brev som säger att
deras chanser är lika med döda, finns inte någon
möjlighet - spelar ingen roll hur
mycket mjöl de använder, deras deg kommer ändå
att fastna och bli en del av
vägen, endast hjälpa mig fram, så jag inte behöver
anstränga mig i början,
som är så lätt, men ändock tar på krafter, då man
gör någonting...
det är mitt gamla jag
som jag har delat upp
det jag var
aldrig hel, alltid halv
det är mitt gamla jag som jag har
skickat ut, står nu över dem
är betjänter som jag ska låta jobba
tills de svimmar av, pressa
ut all vätska - inte energidryck för
mig längre, för det
är mitt gamla...
jag har börjat om, börjat om
som avskedat allt folk
en stund för mig själv, tänka
över viktiga beslut
ta tag i det som jag aldrig
fick grepp om
lever trots allt nu och
det är tänkt att jag ska dö
senare,
så
så
får det bli
ska möta mitt lik
titta in i vitögonen, slås
ifrån men komma tillbaka
radera allt som jag onödigt släpar
bli lätt på foten, men kunna gå på djupet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar